Mystiskt hål i Barcelona.

Mitt i stadsdelen El Raval i Barcelona, finns det en gata som heter Carrer de les Ramelleres. På nummer 17 står en gammal byggnad som kallas barmhärtighetens hus.

Om du går dit och söker längs fasaden så kommer du se ett runt hål, ungefär i ett vanligt sopnedkasts storlek. Hålet har trädetaljer runtom och många kanske tror att det är någon typ av antikt avfallshål.

Byggnaden är flera hundra år gammal, men i mitten av 1800-talet inrättades det ett barnhem där. Likt de flesta barnhem under denna tid så var det även ett kloster. Innanför hålet fanns det en roterande träskiva, cirka 1 meter i diameter. Små sektioner avskilda med väggar, ungefär som tårtbitar fullbordade konstruktionen. En person kunde alltså anonymt stå utanför klostret och lägga in donationer i hålet så att de hamnade i en av tårtbitssektionerna.

Donationerna inkluderade oönskade spädbarn.

Denna träskivspelare var det absolut viktigaste inslaget i byggnaden, den gjorde det möjligt för utblottade människor att placera sina barn på träskivan. Sedan snurrade man och så hamnade det i armarna på en av klostrets anställda.

Mellan 1853-1931, såg skivspelaren hundratals barn passera denna portal in till barnhemmet. Det donerades även pengar och dagligvaror.

I dag är detta lilla hål i väggen den enda kvarlevan av Barcelonas sopnedkast för oönskade bebisar.

 

Annonser

Snökaos i Barcelona.

Barcelona går strax in i de kallaste månaderna under hela året. Att det ska falla snö under januari eller februari är allt annat än troligt, men det kan hända och det har hänt. Under julen och nyåret 1962 föll det ordentligt med snö i staden. Många av invånarna hade aldrig upplevt detta och det var en stor sensation. Denna, för Barcelona, ovanliga händelse är lyckligtvis väl dokumenterad.

 

 

Den spanska strandpromenaden.

20150825_104745

Den spanska strandpromenaden. Varje stad som, med någorlunda värdighet i sitt ortsnamn, vill kalla sig badort måste ha tillgång till en strandpromenad. En strandpromenad är i all sin enkelhet genialisk och nuddar människans hybris inför det faktum att naturen kan och ska tämjas, vara tillgänglig människan med all sin storslagenhet och skönhet. För det handlar faktiskt om det. Havet, med sin kraft och berusande meditativa inverkan på människan är väl dokumenterad. Vågornas oavbrutna slag mot strändernas ryggrad både bestraffar och belönar. Havets volym är kanske ingenting man dagligdags reflekterar över men djupet och vattenmassorna finns där hela tiden, med sina miljarders ton ligger det där och rör sig långsamt.

En strandpromenad värd namnet är som aortan. En alltigenom livsgivande kroppspulsåder som utan sin existens snabbt släcker ned det liv som finns. Själva promenaden, stensatt, bred och palmkantad. Du har stranden på din ena sida och kanske en bilväg på den andra sidan(gärna avstängd under högsäsong). Sedan har du det obligatoriska pärlbandet av barer, caféer och restauranger med utsikt över vattnet.

En tidig kväll. Klockan är kanske runt sju, halv åtta. Havsvinden sveper in med lätta smekningar och finns där endast som en vag påminnelse om sin existens. En bred strandpromenad, där jag utan problem kan rulla min barnvagn, få möte av fyra spanska kvinnor i bredd utan att behöva väja eller styra undan. Palmerna står som stolta tennsoldater, rakryggade och bara med en anings lutning ut mot havet. Jag passerar utomhusstående strandgym och lekparker. En och annan skulptur, vissa av sten andra av brons. Vid väl valda platser finns det fiskrestauranger direkt på beachen, liksom utplacerade på måfå, tillsynes utan planering eller eftertanke.

Pärlbandet av barer och restauranger ger sig tillkänna med hög musik eller förföriska dofter av grillad mat. Jag rullar min son framåt lycklig över att få ge och dela allt detta liv med honom. Han sitter och är i sin egen värld, gnagandes på en bit gurka. Han väcks endast upp ur sin trans då en hund går förbi. Hans stora, blå ögon är som enorma bassänger vilka flörtiga kvinnor ogenerat kastar sig in i. Jag frågar min son om han har det bra, omedveten om att jag egentligen bara accentuerar det faktum att jag är lycklig. Han svarar inte, men jag känner ändå kraften och mängden av kärlek stråla mot mig då han ler. Kärleken som han hinkvis fyller mig med bara genom att finnas till.

Park Guell

20150521_115757

Ett besök till Parc Guell är en väl investerad halvdagsutflykt då du besöker Barcelona. Kom i tid för att undvika massorna och den ibland skoningslösa solen. Väl där kommer du att kunna njuta till max av allt de krökta formernas mästare Gaudi har att erbjuda.

Parc Guell kännetecknas av en mångfald av utrymmen och funktioner. Medan den andliga uppstigningen verkar vara den grundläggande förutsättningen för projektet, har varje enskilt utrymme och plats en egen identitet och innehåller ett enda symboliskt budskap. Denna mångfald av ingredienser skapar en sammanhängande kedja av estetiska principer.

Den mest igenkända elementet i Parken är antagligen den böljande bänken på kolonnkammarens tak. Hela banken är täckt med fragment av kakel, glas och tallrikar med ursprung från olika källor. I vissa delar av den kan du läsa några ord och teckningar av löv och färgglada blommor. Färgerna blått, grönt och gult dominerar över de andra, eftersom dessa av  Gaudi var en symbol för tro, hopp och kärlek.

Katedralen i Barcelona.

20150520_161035

När man nämner katedralen och Barcelona i samma mening brukar de flesta tro att man talar om La Sagrada Familia. Det är inte så underligt, men faktum är att det finns en imponerande och intressant katedral mitt i de gamla gotiska kvarteren. Har du någon gång ramlat omkring här likt Håkan Hellström i sin omtalade video, så har du precis som honom ramlat förbi här.

Katedralen som heter Det heliga korsets katedral och heliga Eulalia, har sin huvudentre vid det stora torget Placita de la Seu. Det finns en innegård som du kan se genom muren om du går runt katedralen en bit. Titta in i det stora hålet med galler så kommer du se en massa gäss. De är 13 till antalet, de hålls där för att symbolisera de tretton år som ett av Barcelonas skyddshelgon den heliga Eulalia var då hon dödades och blev martyr.

Casa Mila – You underestimate the power of the dark side.

20150521_205047

Barcelona går nog inte att besöka utan att ämnet arkitekten Antoni Gaudi kommer upp på dagordningen. Inte den mest insnöade kan undvika att någon gång under vistelsen få en glimt av La Sagrada Familia eller Casa Mila. Den senare Casa Mila är min absoluta favorit av Gaudis alla skapelser. Modernismens kanske mest betydelsefulla byggnad. Fasaden är överväldigande med sina kolonner och mjuka, böljande linjer. Interiören är full med möbler och innovativa byggnadslösningar som är så typiska för denna period då man avgudade naturens organiska former. Jag rekommenderar att komma hit efter mörkrets inbrott, huset har en annan stämning och allt du upplever kommer att ta dig längre in i denna tids mystiska arkitektur. Du måste iså fall anmäla dig till en specialvisning eftersom museet stängs vid 1900.

En av de roligaste och intressantaste iakttagelserna jag gjort är uppe på taket. Där kan du bland mycket annat finna en speciell sorts skulpturer. De sitter i små grupper tillsammans. Det är bara huvuden eller hjälmprydda huvuden kanske man ska tillägga. Den som tycker att dessa fantasieggande ansikten verkar bekanta är antagligen mer eller mindre kontaminerad av den nu mera legendariska filmsviten STAR WARS. Det var här som George Lucas medarbetare hämtade inspirationen till det som senare blev bla annat DARTH VADER och STORMTROOPERS.

Med denna vetskap är det ganska så roligt att fundera över hur DV och STs skulle gestaltats om de istället besökt NOTRE DAME i Paris.

Men som sagt tacka Gaudi för allas vår badboy DARTH VADER.

La Boqueria.

20150520_131933

La Boqueria på Ramblan i Barcelona är ett av de mest besökta turistmålen i hela Katalonien. Inte konstigt med tanke på det magnifika läget. Vilken besökare hat inte svängt in, tagit ett varv och inspekterat saluhallens otroliga utbud utav de begärliga råvaror som erbjudes hugade spekulanter. En närmare presentation av denna saluhall känns minst sagt obehövlig.

Mitt tips handlar istället om var du kan äta då du är på besök i hallen. Scenografin med alla människor, all mat och alla dofter är formidabel så varför inte passa på att också ta sin lunch på stället? Det är tre tapasbarer som dominerar, alla är bra på sina sätt.

Den mest berömda är El Quim, här är det alltid mycket folk. EQs storhet ligger i deras fisk och skaldjurstapas. De tillreds och serveras på ett mästerligt sätt, värdigt vilken lyxkrog som helst. Ta med kamera för du kommer vilja fota läckerhetena innan de försvinner ned i magsäcken på dig. Eftersom EQ är en krog känd över hela världen så är det som sagt tokfullt här jämt. Det är dock värt sin väntan. Du kan alltid ta in en cava medan du köar, på det viset blir det kanske mindre plågsamt.

Bar Central är en annan mycket trevlig tapasbar. Förutom traditionella tapasrätter så kan du ta in en härlig paella. Denna restaurang öppnar 0630 och deras kaffe är populärt hos barcelonaborna själva. Det är full aktivitet här vid 0700-tiden. Utanför på ramblan kommer du upptäcka att det är overkligt öde och tyst. Inte lika många turister på detta ställe som på EQ, vilket innebär kortare väntetid.

Pinotxo Bar är nog min favorit. Detta på grund av det varierade utbudet. Skaldjur och fisk hanteras med samma lätta hand som skinkor, korvar och vegetariska rätter. Stämningen på denna tapasbar är också skön. Räkna med att få köa även här.

Parc de la Ciutadella – Barcelona.

20150522_143605

Ta en del Le Jardin des Tuileries från Paris och en del St James Park från London, kasta på ett litet Central Park Zoo och du får Parc de la Ciutadella – Barcelona. Denna park är en lite bortglömd pärla och de flesta turister som besöker Barcelona missar detta utsökta utflyktsmål.

Parken ligger centralt bara en halv kilometer från Ramblan fågelvägen, lättast är att ta röda linjen L1 till Arc de Triomf och gå därifrån. Inne i parken finns det massor av både soliga och skuggiga platser på gräsmattorna där man kan ha en trevlig pick-nick. Helgerna är det mycket Bacelonabor som gör just det. Den södra delen av parken upptas av ett zoo, det är ungefär samma storlek som Central Park Zoo. Det finns ett par vagnar som säljer glass, lättare maträtter och drycker, men det bästa är att ta med sig egen mat.

 

 

 

Mitt Barcelona – Anni Ellborg.

Mina resor till staden Barcelona börjar närma sig tjugo stycken till antalet. Det är bara London som förärats fler besök utav mig. Jag har läst ett antal guider över Barcelona och nivån på dem har varit minst sagt olika. Att skriva en orginell reseguide är i allmänhet en rejäl utmaning. Det gäller i synnerhet en stad som Barcelona. För att göra det måste du igenom det uppenbart förutsägbara, krossa den massiva mur som skuggar de små skatter som faktiskt skiner långt där nere i skuggan av Gaudi, FC Barcelona och Ramblan för att nämna några. Dessa ikoniska inslag är givetvis måsten. Att uppleva. Att ha med i en välskriven reseguide. Risken är dock att man inte orkar ta sig vidare. Det är så kompakt och imponerande att man helt enkelt blir mätt.

Det är synd.

För i sömmarna, under fodret på den välsydda kostym som Barcelona är, ligger pärlorna i rad och bara väntar på att få upptäckas.

Inledningen ovan är skriven för att jag äntligen har anledning till att dra på mungiporna. Karavan förlag har ännu en gång visat fingertoppskänsla i valet av författare till en reseguide.

Anni Ellborg som författat ”Mitt Barcelona” bor och verkar sedan ett antal år i staden. Det kanske är ett måste för att ta sig igenom det finmaskiga nät som majoriteten av tillfällighetsbesökarna lätt fastnar i. I alla fall lyckas hon med bravur att vaska fram de korn av trevliga tips som man ofta söker och vill finna.

Barcelona är en diversifierad stad då det kommer till upplevelser. Det som jag ändå tycker är Barcelonas signum, Messi och Gaudi får ursäkta, är matupplevelsen. När jag läser Anni Ellborgs bok får jag hela tiden flashbacks i huvudet. Jag minns det ena restaurangbesöket efter det andra. Inte alltid för att jag haft nöjet att besöka just de etablissemang som avhandlas i guiden utan för att Annis beskrivningar och texter väcker reslust och minnen till liv. Jag blir också öm i mitt hjärta då jag ser med vilken ödmjuk respekt hon beskriver de två löjligt underskattade stadsdelarna Gracia och Sarrià – Sant Gervasi. När jag sedan inser att hon har full koll på trender i Barcelonas restaurangvärld som tex den asiatiska stärks jag i min övertygelse om att tipsen hon delger är av högsta kvalitet.

I sällskap med Anni krymper denna jättestad. Den blir intim och överblickar. Närheten man omfamnas av i miljöbeskrivningarna är underbar. Att känna smaken av tomatsåsen i Jai-Cas Mejillones eller att omedelbart börja skissa på att få göra om köket hemma så att det liknar den på Bar Absenta eller Okinawa. Att det kommer till mig endast via en liten bok, det är magiskt.
Det är verkligen en fröjd att få gå armkrok tillsammans med Anni längs gatorna i en av världens häftigaste städer. För det är exakt det jag känner att vi gör. Arm i arm längs upplevelserna i Barcelona.

image

Barcelona – ett par tips.

 

 

20150521_105634

Jag tänkte bjussa på ett par trevliga tips till den som eventuellt är på väg till Barcelona.

1. La Font magica är en riktig höjdare. Fontänen färgsätts med en massa ljuslampor och bildar sedan ett fint skådespel. Åk med tunnelbanans röda linje till espanya. Showen börjar 2100 varje kväll och pågår 30 minuter, sedan börjar den om igen. Det är helt gratis.

2. Gracia är även det ett gratisnöje, iallafall om man väljer att bara strosa omkring. Stadsdelen nås bäst genom att ta gröna linjen till stationen Fontana. Det finns massor av trevliga gator fullsmockade med butiker, restauranger, barer, caféer och glassbarer. Det finns också flera små mysiga torg insprängda bland husen där restauranger har sköna uuteserveringar.

3. Mercadano är en matbutik som har affärer i hela Spanien. Lite som ICA skulle jag säga. Dom har alltid en fiskdisk som är superfräsch.

4. Bagerier finns det ÖVERALLT, så passa på att äta färska bullar och gott bröd till en tredjedel av priset här hemma.

5. Strandpromenaden är som oftast i Spanien gjord så att man antingen kan gå längs stranden eller som i vårt fall, rulla barnvagn ovanför på breda stensatta vägar.