Alla ska till New York?

Jag får mycket mejl med frågor om mina olika resor. Just nu är det överlägset mest frågor om New York, det verkar som om snart sagt alla är på väg till staden i väst. Jag tänkte därför fortsätta att lägga upp inlägg som ger lite tips om både vanliga och ovanliga saker man kan göra där.

IMG_1536.JPG

Chinatown är alltid kul att strosa omkring i, de flesta hamnar nog där under en tripp till NYC. Jag brukar ärligt talat sällan handla någonting där, men äta och dricka står högt upp på min lista i alla lägen. Köpa glass kanske inte är det första man tänker på vid ett besök i Chinatown men det finns en 30 år gammal institution där som heter Chinatown Ice Cream Factory. Om du vågar och orkar tänka utanför boxen av dina vanliga glassmaker så kommer du att få unika smakupplevelser. Vad sägs om Wasabiglass? Eller varför inte testa sesamfröglass eller jordnötssmörglass?

Det finns även klassiska smaker och  även andra roliga och trevliga bekantskaper. Gemensamt för alla är att det är otroligt gott. Besök detta superställe vid ditt nästa stopp i staden.

CICF ligger på 65 Bayard Street. NYC.

 

Annonser

Deckardebut till sommaren!

För en tid sedan beslutade jag mig för att börja skriva på en kriminalroman. Jag nämnde det i förbifarten för Elin, och hon undrade då om vi inte kunde skriva den tillsammans som ett litet projekt. Det visade sig vara en utmärkt ide´, vi kompletterade varandra perfekt. Boken var klar på 4 månader. Vi tyckte det var så kul att det blev en trilogi, och nu kommer den första delen ut i bokhandeln lagom till att sommaren anländer.

Vi kontaktade ett antal förlag och fick genomgående fin respons, ett av Sveriges största förlag var på vippen att vilja ge ut boken men allting drog ut på tiden så vi lessnade till sist. Idag så har tekniken hunnit ifatt traditionella bokförlag och det är absolut inte nödvändigt att förlägga sin bok på ett förlag. Det finns en massa bra alternativ. Ett av dessa kommer vi att använda oss av då vi ger ut vår roman.

Publit heter ett företag som tillhandahåller en plattform med vilken det blir mycket enkelt att både producera och sälja sina alster.

Under våren kommer både jag och Elin att blogga om hur vi går tillväga för att vårt manus ska anta den slutgiltiga formen som riktig bok. Följ gärna med och låt dig inspireras till att själv ge ut det du skrivit eller funderar på att skriva. Kontakta gärna oss om du har frågeställningar som du saknar i våra inlägg.

 

 

Fader vår – Inger Edelfeldt.

Omslagsbild: Fader vår

Norstedts 2016.

Inger Edelfeldt är kanske Sveriges mest mångfacetterade alfabetssmed. Hennes palett rymmer högskapande färger som romaner, barn- och ungdomsböcker, novellsamlingar, diktsamlingar och seriealbum. Denna förmåga och nyfikenhet att undersöka olika steg och nivåer i sitt kreativa kretslopp är ovanlig och, tycker jag, fascinerande. Ända sedan debutromanen Duktig pojke 1977 har hennes framfart i de litterära pisterna rört sig fram med en pondus och en självklarhet som nu förärat henne en plats bland de största nu verksamma författarna.

Hennes nya roman Fader vår är en välkommen kommentar eller frågeställning om det som lite nedsättande brukar kallas new age. Jag personligen är inte särskilt andlig eller troende, så det är uppfriskande och en aning oväntat att jag med sådan iver sjunker allt djupare ned i romanens handling.

Huvudpersonen Anna är journalist och framskrider i tillvaron med en känsla av att inte riktigt höra hemma i sin familj. Efter att fått ta del av information som kapitalt omvärderar hennes ursprung och samtidigt ger förklaringar till den alienation som hon känt under sitt liv, beger hon sig till en plats som heter Hagbraket.

Hagbraket är skådeplatsen för Muni Ra, en man som håller seanser och möten med tillresta människor med krämpor och diverse oklara motiv. Annas motiv till att resa dit är en mix utav en värkande rygg och att demaskera det hon förmodar är charlataneri. Det bakomliggande motivet är dock att konfrontera den livsavgörande information hon tilldelats.

Kretsen kring Muni Ra är en brokig samling figurer och under resans gång tillkommer ett antal personer. Anna utmanas till att försöka komma nära Muni Ra, men försöken går i stå. Inger Edelfeldt tar verkligen med denna roman begreppet New Age på allvar. Hon använder skickligt friktionen mellan ett hippiekollektiv som huserar i ett läger strax intill Hagbraket och en framgångsrik advokat. Två planeter i varsin ände i det universum som vi kallar samhället. Båda lika fascinerade och hängivna det som andra lätt avfärdar som flum. Som motvikt har vi hennes exman, en vederhäftig teaterman som verkar ha till uppgift att ständigt nedsabla Anna.

”Det var som om allting förvandlades till trådar i det spindelnät jag spann in mig i, och jag ville komma åt själva spindeln, få död på den; men den var ju jag själv.”

Boken är skriven i jagform och antar ett lätt dokumentär form, vilket gör att man ser Edelfeldt själv i Anna. Det är en styrka med boken att man får följa Anna under hennes research över det som försiggår på Hagbraket och över gåtorna kring hennes egen existens. Denna roman blir en scen där begreppet new age med allt vad det innefattar av fördomar, funderingar och fakta långsamt får sjunka in i en. Jag blir glad över denna roman eftersom jag med den får chansen att tillförskansa mig tankar om new age som annars svårligen tagit sig in till min tankevärld. Denna bok har gjort mig till en rikare människa.

Baren i banken i valvet.

I hjärtat av New Yorks finansdistrikt finns det en bar gömd inuti en gammal bankvalv från 1904. Trinity Place Bar är inrymt i ett valv ursprungligen byggt för New York Realty bank. Valvet var så stort och tungt att det transporterades från fabriken på ett segelfartyg längs Hudsonfloden och sedan på specialbyggda järnvägsspår från Battery Park till sin hem på 115 Broadway. Valvet var ovanligt i att den hade ingångar i vardera änden, och varje dörr som vägde 35 ton.

För 10 år sedan restaurerades det dammiga valvet till en hipp bar så att den kunde anstå den framgång som vanligtvis förknippas med de omgivande kvarteren. Ståldörrarna har lämnats kvar fullt exponerade så att cocktailsippande gäster kan se hur hög säkerheten var för 100 år sedan. Längst ned i baren finns det även en restaurang i bankens gamla styrelserum, ljuskronan i rummet är original.

Ett besök här är något jag gladeligen rekommenderar om du ändå är i krokarna av Wall Street.

La Boqueria.

20150520_131933

La Boqueria på Ramblan i Barcelona är ett av de mest besökta turistmålen i hela Katalonien. Inte konstigt med tanke på det magnifika läget. Vilken besökare hat inte svängt in, tagit ett varv och inspekterat saluhallens otroliga utbud utav de begärliga råvaror som erbjudes hugade spekulanter. En närmare presentation av denna saluhall känns minst sagt obehövlig.

Mitt tips handlar istället om var du kan äta då du är på besök i hallen. Scenografin med alla människor, all mat och alla dofter är formidabel så varför inte passa på att också ta sin lunch på stället? Det är tre tapasbarer som dominerar, alla är bra på sina sätt.

Den mest berömda är El Quim, här är det alltid mycket folk. EQs storhet ligger i deras fisk och skaldjurstapas. De tillreds och serveras på ett mästerligt sätt, värdigt vilken lyxkrog som helst. Ta med kamera för du kommer vilja fota läckerhetena innan de försvinner ned i magsäcken på dig. Eftersom EQ är en krog känd över hela världen så är det som sagt tokfullt här jämt. Det är dock värt sin väntan. Du kan alltid ta in en cava medan du köar, på det viset blir det kanske mindre plågsamt.

Bar Central är en annan mycket trevlig tapasbar. Förutom traditionella tapasrätter så kan du ta in en härlig paella. Denna restaurang öppnar 0630 och deras kaffe är populärt hos barcelonaborna själva. Det är full aktivitet här vid 0700-tiden. Utanför på ramblan kommer du upptäcka att det är overkligt öde och tyst. Inte lika många turister på detta ställe som på EQ, vilket innebär kortare väntetid.

Pinotxo Bar är nog min favorit. Detta på grund av det varierade utbudet. Skaldjur och fisk hanteras med samma lätta hand som skinkor, korvar och vegetariska rätter. Stämningen på denna tapasbar är också skön. Räkna med att få köa även här.

Michaela Forni Toppbloggare Intervju.

Michaela Forni är chefredaktör på Devote.se. Hon är en av Sveriges mest lästa bloggare. Michaela skriver inspirerande texter om mat, kärlek, skrivande och resor. Jag blev nyfiken på att få fråga lite mer än det jag läst om på bloggen. Denna intervju är resultatet av det.

Vad har du alltid med dig på en resa?

Mitt pass såklart!

Vad är det första du gör när du kommer in på ett hotellrum?
Tar ett varv, går in i badrummet och tvättar händerna. Tittar ut genom fönstret också!
Är du en lättsam person att resa med?
Sådär tror jag. Jag uppskattar det mesta och njuter maximalt, men jag blir lätt grinig om jag inte får mat i magen och så håller jag mig helst i skuggan.
 
Strand eller stad?
Stad!
Händer det att du har för mycket vikt på ditt bagage då du ska checka in?
Aldrig hänt. Jag är en exemplarisk packare. Eller okej det hände i somras men då hade en kompis plats över i sin väska så det löste sig enkelt, hehe…
 
Hur får du tiden att gå under en flygning?
Jag sover mestadels och annars läser jag en skvallertidning eller kollar på en film.
 
Vad prioriterar du vid ett besök i en stad?
Mat, shopping eller kultur?
Mat mat mat!
Har du blivit kär i samband med någon resa?
Nej, det där med semesterflörtar har aldrig varit min grej. Jag blir däremot mer kär i min kille för varje gång som vi reser ihop.
Vilket är ditt drömresemål som du ännu inte genomfört?
Sydafrika vill jag hemskt gärna se, men även Japan, Maldiverna och varenda lilla by som finns i Italien.
Vilka är dina 3 bästa Stockholmstips för en som kommer hit första gången?
Promenera överallt! Stockholm är världens vackraste stad för promenader.
Ta en hel eller halvdag på Djurgården. Där kan man välja om man vill besöka Kaknästornet, äta lunch på någon av alla trevliga restauranger, kolla på djur på Skansen eller åka grejer på Gröna Lund.
Om det är sommar: åk ut till Fjäderholmarna!
 
Om du fick rekommendera en plats på jorden du varit på, vilken plats skulle det bli?
Portofino-kusten i Italien är så vacker att den gör ont, tycker jag.
 
Vad är det märkligaste du varit med om i samband med en resa?
Jag reser ganska mycket så jag är van vid att saker går snett och jag hamnar i märkliga situationer minst en gång per resa, hehe.
 
Om du fick välja att bo ett år utomlands i en storstad, vilken stad skulle du välja då?
New York eller Paris.
 
Har du kommit försent till en flygplats och missat din flight någon gång?
Ja! Men då har det varit mellanlandning och alltså inte mitt fel.
 
Du blir erbjuden av ett större företag att åka på en weekend till London. 
Du måste enligt dealen ha med dig en annan bloggare. Vem skulle du åka med?
Margaux Dietz min vapendragare på Devote.
Du och en vän har 10.000kr över som ni vill bränna på en spontanresa. Hur skulle
du resonera? Långflyg till Miami(dyrt) + budgetboende(billigt)
eller kortflyg till London(billigt) + Lyxboende(dyrt)?
Kortflyg + lyxboende! Jag gillar att bo fint och fräscht.
Sista frågan! Vilken planerad resa ser du fram emot just nu?
Nu har jag precis avslutat sommaren med alla dess planer och resor, vilket känns skönt för det betyder några månader utan resplaner. Men Milano i september har jag inbokat och det ska bli trevligt!
Jag tackar för intervjun. Michaela är en supertrevlig tjej och har du inte besökt hennes blogg föreslår jag att du gör det nu på http://www.forni.se

Mitt möte med Steve Jobs.

80 Spring Street i New York City har en mycket speciel plats i mitt hjärta. Adressen i SoHo huserar en sober  restaurang vid namn Balthazar. Då jag var i New York under september och oktober 2011 brukade jag äta frukost där varje morgon då det låg på lagom promenadavstånd från min lägenhet på Rivington Street.

Denna morgon i slutet av september hade solen redan börjat värma upp staden då jag efter ännu en fantastisk upplevelse inne på Baltahazar klev ut på trottoaren.

Jag väntade in mitt sällskap som ännu inte hunnit ut. Framför mig stod en grupp på tre personer. En kvinna och två män. En av männen frågade mig vänligt om det var mycket folk inne på restaurangen. Han var märkt av en sjukdom och ett stort rött utslag fyllde hans ena ansiktshalva. Leendet och den glada, positiva utstrålningen gick dock ej att ta miste på.

Det var Steve Jobs.

Efter att Steve med sällskap hälsat på mina vänner skildes våra vägar. Senare den kvällen såg jag Steves berömda tal från Stanford Universitetet på Youtube. Jag hade av någon anledning aldrig tidigare sett det. Hans tal blev en hjärtskärande påminnelse om livets förgänglighet, om att man aldrig vet vart livets resa för en eller att man aldrig vet hur det slutar.

En vecka efter mitt möte med Steve Jobs dog han i sitt hem i Palo Alto.

Sedan den dagen börjar jag VARJE morgon med att lyssna på Steves tal. Det ger mig en sådan positiv energi att det känns som om jag kommer att leva för alltid.

Detta inlägg blir inledningen på min guide till New York. 1000 tips om vad som väntar dig då du reser dit.